1000 chanser

Du ska ha tusen chanser att utforska och förverkliga dina drömmar

Sjukfrånvaron

Har haft en intressant heldag med alliansens arbetsgrupp för hälso- och sjukvårdspolitik, avslutad med middag hos en centralt boende medlem av arbetsgruppen. Trevligt. Känns som att vi skulle kunna lägga många veckor till på att diskutera vård, det är många som har mycket att bidra med. Men väljarna kanske skulle bli lite besvikna om alliansens valmanifest inte kommer förrän efter valet för att vi tyckte det var så trevligt att prata. Så vi måste väl landa i en begränsad uppsättning förslag ganska snart.

Här på bloggen brukar jag inte gå in på frågor som rör aktuella ärenden som jag har eller har haft inflytande över i Regeringskansliet. Men jag kunde inte låta bli att kommentera ett inlägg som doktor Bergh skrev om sjukfrånvaron, regeringens reformer och den kritik alliansen (och förra regeringen) får i en ny bok av Björn Johnson. Jag har försökt att hålla mig borta från de politiska detaljerna och visa mer på de allmänna resonemangen.

En huvudpoäng från min sida är väl att vi å ena sidan inte var så insnöade på ett begränsat synsätt som Johnson hävdar. Men att vi å andra sidan inte hade någon annan helt bestämd uppfattning om problemen heller. Vi som varit involverade i reformerna hade nog lite olika perspektiv, och olika uppfattningar om vad som var lösningarna. Resultatet har blivit ett batteri av lösningar – kortare vårdköer, mer rehabilitering, fokus på arbetsförmåga i stället för oförmåga, riktlinjer för sjukskrivningslängd, prövning av om den sjukskrivne kan ta något annat jobb än sitt gamla mm. Det verkar fungera, sjukskrivningarna sjunker snabbt. Men jag kan inte säga säkert vad som var förklaringen till den höga sjukfrånvaron eller vilka av våra åtgärder som är viktigast för att problemet är på väg bort. Så fungerar politik, det är både otäckt och fascinerande.

Annonser

16 februari 2010 Posted by | Uncategorized | Lämna en kommentar

”Jag söker den fråga på vilken människolivet är ett svar”

Så inleds Willy Kyrklunds ”Mästaren Ma” från 1953. Willy Kyrklund sökte nog inte den frågan, och det gör inte jag heller. Boken (romanen? – oklart) består av gåtfulla texter av en uppdiktad österländsk vis man som kommenteras av två personer med motstridig syn på livet och mästaren. Bland annat en hel del om pannkakor. Resultatet blir komiskt, tragiskt, djupt och fåfängt. Mycket mänskligt. Precis som allt vi försöker oss på när vi vill ställa tingen tillrätta.

Willy Kyrklund dog häromdagen, vilket väl inte kom som någon överraskning. Hans död hamnade i skymundan av Michael Jacksons, men Kyrklund sökte aldrig någon berömdhet. Så det kan kvitta, eller till och med vara rätt och rimligt.

För mig har Willy Kyrklunds författarskap alltid varit ett föredöme i hur vi kan se det fåfänga i allvaret, och ändå välja allvaret. För vad har vi annars?

Den här bloggen kommer att handla om hur alla människor är värda tusen chanser i livet, tusen chanser att få förverkliga sina egna, unika drömmar. Det blir nog mycket om hemlöshet, missbruk och psykisk sjukdom, eftersom jag tycker att de problemen mer än något annat tar bort människors möjligheter i Sverige. Men också principiella resonemang om integritet, fri rörlighet, misstro mot auktoriteter och andra traditionella liberala teman. Allt genomsyrat av min vilja att ställa tingen tillrätta. För just så fåfäng, och allvarlig, är politiken.

Trevlig läsning.

30 juni 2009 Posted by | Sidospår, Uncategorized | , | Lämna en kommentar