1000 chanser

Du ska ha tusen chanser att utforska och förverkliga dina drömmar

Vimsiga resonemang om BNP och miljö

Andreas Carlgren, Klas Eklund, och Johan Rockström skriver idag på DN debatt om tillväxt och miljö. Tyvärr har de fastnat i en retorik som gör att de inte ser att de säger emot sig själva och bortser från en rad fakta.

Först klagar författarna på att ”BNP-måttet härrör från en tid då produktionen mättes i ton och hektoliter”. Det är sant och produktionen har förstås ändrats mycket sedan dess. Men bara några stycken senare är de själva fast i samma tidsanda när de skriver att ökning av BNP leder till ”enorma ökningar av resursanvändning, avfall och utsläpp. Antalet gigaton växthusgaser, miljoner ton kvicksilver, fosfor, kväve, antal hektar nedhuggen skog måste växa enormt för att åtta- eller tiodubbla jordens produktion. Vi kommer att hugga ned många, många kvadratmil skog, asfaltera stora landområden, borra efter mer olja, bryta mer kol, dämma upp fler floder, och så vidare – det vill säga påverka biosfären ännu mycket mer än i dag.” Vilket förstås är rent nonsens. Sverige har haft en stark tillväxt de senaste 20 åren, och har samtidigt minskat koldioxidutsläppen. Visst hugger vi ner skog, men vi planterar lika mycket eller mer. Vi har fler och större skyddade områden än någonsin. Och så vidare.

Det här är inget unikt för Sverige. I Kina ökar utsläppen inte alls lika snabbt som BNP längre. Brasilien har lyckats bromsa avskogningen samtidigt som tillväxten tagit fart. Exemplen är många.

BNP är inte ett mått på hur mycket naturresurser vi förbrukar, utan bara en summering av de varor och tjänster som produceras. Tjänster förbrukar sällan särskilt mycket naturresurser och vi blir allt bättre på att hålla tillbaks miljöeffekterna av varuproduktion. BNP-tillväxten ska också inkludera kvalitetsökningar. Det är svårt i realiteten, men själva principen innebär att det inte alls behövs någon ökad produktion för att BNP ska öka, det räcker att produkterna blir bättre.

Jag menar (och många andra, till exempel Brynjolfsson/McAfee i ”The Second Machine Age”) att kvalitetshöjningarna underskattas ordentligt idag. Vi har tillgång till kultur, nyheter, underhållning och tjänster mycket billigt via nätet idag, på ett sätt som inte är lätt att jämföra med situationen för 20 år sedan, och därmed missar vi hur mycket bättre vi har fått det. I så fall är inte tillväxten överskattad, som författarna tror, utan underskattad.

Sedan är det sant att BNP-måttet ibland används helt felaktigt. Den reala tillväxten, alltså BNP-jämförelser där priser justeras för att kompensera för inflationen, blir bara nonsens när vi mäter över längre tidsperioder som decennier, dels för att vi har svårt att beräkna kvalitetsutvecklingen (som är stor över längre perioder), dels för att innehållet i produktionen ändras så mycket, vi jämför helt enkelt äpplen med päron. Men huvudfunktionen med BNP-tillväxt är att följa hur konjunkturen utvecklas, vilket i sin tur är avgörande för finans- och penningpolitiska beslut. Om vi vill se hur ekonomin mår just nu så är BNP-tillväxten ett bra mått, och att inkludera naturresurser i måttet skulle inte hjälpa beslutsfattandet.

Sedan slår författarna in öppna dörrar när de skriver ”Framför allt borde målen för den ekonomiska politiken gälla det man faktiskt siktar på: folkhälsa, medellivslängd, inkomster, sysselsättning, sparande, budgetsaldo, bankstabilitet och vad det nu kan vara.” Har någon av dem bläddrat i en budgetproposition någon gång? (Rimligen har i alla fall två av dem gjort det.) Den är fylld av olika mått, bland annat just sådana som de efterlyser. Ingenstans har jag sett att det överordnade målet för den ekonomiska politiken skulle vara BNP-tillväxt. Tvärtom står det i den senaste budgetpropositionen: ”Regeringens främsta mål är full sysselsättning.”

Sedan pågår det arbete runt om i världen med att ta fram nya mått. Men, som jag för några år sedan skrev om den rapport som togs fram åt franska regeringen blir resultatet en rad kompletterande mått, inte ett sammanhållet mått som kan ersätta BNP.

Visst kan, och bör, ekonomisk tillväxt över långa perioder mätas på andra sätt än som prisjusterad BNP-förändring. Men det gör vi ju också. Och Miljöpartiets stämmobeslut om att strunta i tillväxten handlar inte om teknikaliteter i BNP-måttet, utan om att vi ska jobba mycket mindre och sänka vår levnadsstandard. När det vi behöver är ökad produktion, både för att utrota fattigdom och ställa om till mer miljövänlig teknik.

06 juli 2014 Posted by | Ekonomi, Klimat | Lämna en kommentar

Klimat, arbetsgivaravgifter och Migrationens kraft

När jag kom till FORES för åtta månader sedan kände jag mig hyfsat kunnig om det mesta som pågick utom om miljöområdet, särskilt de många tekniska detaljerna i de globala förhandlingarna. Sedan dess har jag lärt mig en del, men har mycket kvar. En bra start för den som vill sätta sig in i frågorna är FORES guide till förhandlingarna, som uppdaterades inför Dohamötet. Den kommer att uppdateras igen snart.

Även om jag inte är den mest kunnige så vill jag bara uppmana alla att se bortom tidningsrubrikerna. Medierna har intresse av att få mötet att låta mer dramatiskt än det var. I själva verket uppnåddes ungefär så mycket som man kunde vänta sig. Steg för steg tar sig parterna framåt mot ett avtal som kommer att täcka alla länder från 2020. Det ser inte hopplöst ut. Det är i senaste laget, så det kommer kanske innebära högre temperaturhöjningar än vi hade kunnat hoppas på. Samtidigt händer det mycket på det tekniska området, vilket kan innebära att utsläppen kan gå snabbt neråt när det väl vänder.

Mycket hänger på USA och Kina, förstås. Kina verkar ändå mena att de kan acceptera ett avtal så länge alla andra är med. USA har ju varit besvärligare. Men när republikanerna nu börjar inse att deras förnekande av verkligheten (på fler områden än klimatförändringarna) inte gick hem hos folket, så finns det en öppning för en ändrad attityd även där. Men det finns en risk att USA satsar mycket på att lösa problemen med tekniska lösningar som vi i dagsläget inte vet om de är rimliga, som att pumpa ner koldioxidutsläpp under marken (CCS). Det skulle vara praktiskt för dem, eftersom de just investerar i enorma ökningar i olje- och gasutvinning, men vi vet inte alls om det är en teknik som kommer bli ekonomiskt försvarbar.

I dag presenterade FORES en ny studie, som vi har skrivit i samarbete med Företagarna. I korthet så hade vi frågat förhandlare från alla fackförbund inom LO, TCO och SACO hur de skulle reagera på höjningar respektive sänkningar av arbetsgivaravgifterna. Den etablerade sanningen i svensk politik är att sänkta arbetsgivaravgifter inte ger några sysselsättningseffekter, eftersom facken pressar upp lönerna så att hela utrymmet för nyanställningar äts upp. Vår studie sa emot det, en stor majoritet av förhandlarna menade att de inte skulle begära lika stora löneökningar som en sänkning av arbetsgivaravgifterna skulle ge möjlighet till, och att de ansåg att det var rimligt att en del av sänkningen kunde användas till nyanställningar i stället. Presentationen skedde vid ett seminarium med kommentarer från Hans Lindberg, statssekreterare på Finansdepartementet, Per Bolund, Miljöpartiets ekonomisk-politiske talesman och Elisabeth Thand-Ringqvist, vd Företagarna, modererade av mig. Video kommer inom kort, jag postar det då. Stämningen var god, närmast uppsluppen, även om Hans Lindberg inte höll med de andra.

Slutligen har jag läst ut Migrationens kraft, som jag var på bokrelease för i torsdags. Tänkte recensera den redan igår, men såg att Andreas Bergh (som sitter i FORES styrelse) hann före med en utmärkt recension, som säger i princip just vad jag ville ha sagt. Så läs den! Boken är mycket läsvärd, samtidigt som det finns anledning att borra djupare i alla de ämnen de tar upp. Det är kanske FORES uppgift.

För övrigt har jag frostat av frysen, sytt trasiga overallknän och snöat in på lite svensk, punkig musik – [ingenting] och Pascal. För den som vill ha något lugnare måste jag ju också rekommendera Bat for Lashes nya, som efter några genomlyssningar känns nästan lika bra som de tidigare.

12 december 2012 Posted by | Ekonomi, Integration, Klimat | 1 kommentar