1000 chanser

Du ska ha tusen chanser att utforska och förverkliga dina drömmar

Välfärden kanske inte alls blir dyrare?

Det kommer ofta larmrapporter om att kostnaderna för välfärdstjänsterna kommer att skena och bli omöjliga att hantera för det offentliga. Det ifrågasatte jag redan 2003 när jag började jobba med välfärdsfrågor, och hittills har väl jag haft rätt och alarmisterna haft fel. Det här skriver jag om i månadens krönika för Liberala nyhetsbyrån, som publiceras i diverse liberala dagstidningar (t ex här). Det finns helt rimliga argument för ett optimistiskt scenario, där kostnaderna snarare minskar än ökar som andel av BNP.

Ett par argument som inte rymdes i krönikan:

Många larmrapporter innehåller långa resonemang om försörjningsbördor, dvs hur stora åldersgrupperna som arbetar är jämfört med de som inte arbetar. Kan beräknas på lite olika sätt. Det är är missvisande dels för att åldersgränsen mellan dem som arbetar och dem som inte gör det hela tiden flyttas, dvs vi går i pension senare och senare. Dels för att det svenska pensionssystemet gör att de arbetande inte får en större börda för att det blir fler pensionärer. Pensionsavgifterna är 18,5 procent av lönen. Om den ökande pensionsåldern inte räcker för att hålla systemet i balans så blir pensionerna lite lägre, det är inte bördan för de arbetande som ökar.

Många rapporter innehåller också resonemang om ”Baumols kostnadssjuka”, som innebär att kostnaderna för tjänster inte blir ständigt lägre, som de blir för varor, eftersom det inte finns samma effektiviseringsmöjligheter för tjänster. Jag hoppade över begreppet men resonemanget bemöter jag i artikeln, dels genom att peka på att varorna inte alltid blir billigare (i stället blir de bättre), dels genom att peka på att tjänster ofta kan kompletteras eller ersättas med teknik och medicin, och därmed kan ha liknande utveckling som vilka varor som helst.

Ibland förekommer också resonemang om att Baumols kostnadssjuka innebär att tjänster blir dyrare och dyrare, och att det därför blir omöjligt att betala för framtidens välfärd. Om det var fallet skulle vi haft en katastrof för länge sedan. OM välfärdstjänster inte alls kan effektiviseras, så utvecklas kostnaderna ungefär i takt med löneutvecklingen (eftersom löner är den övervägande delen av kostnaderna). Det offentligas skatteintäkter utvecklas också i takt med löneutvecklingen, så det är i sig inget problem.

Om man tror att vi kan ha en utveckling med återhållna eller sänkta kostnader, hur kan man öka sannolikheten för det? Det blir kanske ett ämne för en egen krönika. Tills vidare kan man gärna läsa slutrapporten för projektet Uppdrag Välfärd, som jag tycker fångar några viktiga punkter.

20 april 2015 Posted by | Allmänpolitik | Lämna en kommentar

Det behövs mer ideologi i Fp

Ibland känns det som att de stora liberala striderna är vunna i Sverige, och att det därför inte är så konstigt att det går dåligt för de liberala partierna. Men sedan dyker det ändå upp den ena frågan efter den andra. Kanske inte lika stora som rösträttsfrågan, men inte oviktiga heller. Och utvecklingen i andra EU-länder visar att det kan gå rejält snett om man inte håller de ideologiska gränserna. Idag skriver jag om det i tidningen NU, i min roll som fast krönikör på ledarsidan.

26 mars 2015 Posted by | Allmänpolitik | Lämna en kommentar

Är invandring en vinst för Sverige?

Från och med årsskiftet är jag krönikör för Liberala Nyhetsbyrån, vilket innebär att jag regelbundet skriver krönikor som skickas ut till liberala tidningar runt om i landet. Min första krönika har nu kommit ut, Eskilstunakuriren verkar ha varit först med att publicera. Den handlar om den ständiga diskussionen om invandringens kostnader eller vinster för mottagarlandet.

När forskningen inte ger klara svar ska vi inte ägna oss åt att handplocka data som stödjer våra teser. Å andra sidan får vi inte ge fritt spelrum till dem som hävdar att invandringen till Sverige kostar si och så många kronor eller att det är en etablerad syn bland ekonomer att invandring är en förlustaffär. Det är lika missvisande.

Läs hela här.

14 januari 2015 Posted by | Allmänpolitik | Lämna en kommentar

Världens flyktingkris är här och nu

Ett par dagar före valet skrev Anna Rehnvall, programchef för Fores migration, och jag en artikel på SvD Brännpunkt om en ny rapport från Fores. Jag verkar ha glömt att blogga om den. En praktikant hos Fores har tittat på befolkningsstatistik, och det är väldigt många kommuner och län som skulle ha avfolkning om det inte var för invandringen. Om vi vill att hela Sverige ska fortsätta leva, så är invandringen avgörande. (Det är förstås inte huvudargumentet för eller mot invandring.)

En förkortad version av artikeln har gått ut till tidningar runt om i landet, med lokal statistik. I Skaraborgs Allehanda fick vi mothugg, och fick då in en slutreplik där vi försökte kort sammanfatta Sveriges förutsättningar att ta emot många flyktingar:

Conny Östling lyfter (14/10) upp en rad problem med svensk migrations- och integrationsproblem, som replik på vår debattartikel från den 11 oktober. Det är alldeles riktigt att många kommuner har en tuff situation eftersom Sverige tar emot fler asylsökande än vanligt, inte minst människor på flykt från IS masslakt i Syrien. Det är också sant att vägen in i samhället blir alltför lång och svår för många, vilket bland annat leder till stadsdelar med hög arbetslöshet, hög kriminalitet och dåliga skolresultat.

Efter 20 år med hög invandring står vår ekonomi starkare än nästan alla jämförbara länders. På många håll är invandringen helt avgörande för industrin, för äldreomsorgen och för det lokala näringslivet. Om kommunerna behöver mer stöd för att klara av flyktingmottagningen, så har vi råd med det. Vi har klarat oss igenom den ekonomiska krisen bättre än de flesta. När andra länder är djupt skuldsatta står svensk offentlig sektor med tillgångar som är 1 000 miljarder kronor större än skulderna.

Att det finns uppenbara utmaningar är inte samma sak som att det inte finns några möjligheter. Fokus borde vara hur vi tar tillvara på dem. Det här några av skälen till att Fores ägnar så mycket tid och energi åt just migrations- och integrationsfrågor. Det finns flera tänkbara reformer för att förbättra situationen i stadsdelar med stort utanförskap, något vi beskrivit i boken „Från utsatt till utmärkt område” från 2012, och fortsätter jobba med.

Sverige är ett ekonomiskt föredöme i den rika världen. Samtidigt är fler människor på flykt än sedan andra världskriget. Om inte vi – vem? Om inte nu – när?

17 oktober 2014 Posted by | Allmänpolitik, Integration | Lämna en kommentar

Många dukade bord blir det…

Enligt finansminister Magdalena Andersson är läget i finanserna mycket ansträngt efter alliansens åtta år. Så här säger hon till DN:

”Det har blivit väldigt tydligt att ladan är helt tom. Det är inget dukat bord vi kommer till – det är helt avskrapat. Frågan är om ens bordet står kvar.”

Det låter ju besvärligt, så jag gjorde en snabb googling för att kolla hur mycket pengar det finns i kassakistan. Det visade sig vara nästan 1 000 miljarder kronor, enligt Konjunkturinstitutet. Det räcker till 471,8 miljoner dukade bord på IKEA, enligt min beräkning nedan. (Rättat kl 16:07)

Antal Föremål Namn Pris (kr)
1 Bord Bjursta 1 695,00
1 Duk Caja 129,00
4 Tallrikar IKEA 365+ 100,00
4 Bestick Dragon 99,33 Ett paket innehåller sex uppsättningar
4 Dricksglas Svalka 19,33 Ett paket innehåller sex uppsättningar
4 Vinglas Hederlig 76,00
4 Servetter Fantastisk 0,76 Ett paket innehåller 100 servetter
Summa 2 119,43
Nettoförmögenhet: 1 000 000 000 000
Antal bord: 471 825 714

13 oktober 2014 Posted by | Allmänpolitik | 1 kommentar

Världens öppnaste land – nu på engelska

Tidigare i år gav Fores ut en studie skriven av forskare vid Malmö högskola, Världens öppnaste land. Den var en genomgång av vad som hänt sedan reformen av arbetskraftsinvandringen 2008. Nu ger Malmö högskola ut den i en engelsk version, med ännu fler detaljerade tabeller. Bra för att kunna sprida information om det svenska exemplet, som är mycket långtgående i internationell jämförelse, därav titeln.

24 september 2014 Posted by | Allmänpolitik | Lämna en kommentar

Blir vi arbetslösa eller arbetsfria i framtiden?

Mitt i allt eftervalsanalyserande har jag fått en text om automatisering och arbetslöshet, skriven före valet, publicerad i Svensk Linje (Fria Moderata Studentförbundets tidning). En liten försmak:

De jobb som nu framför allt försvinner är enkla, manuella jobb och tjänstejobb som är mer rutinartade och kan systematiseras. De som klarar sig många år till är jobb som bygger på mer avancerad koordination i kombination med många varierade beslut – till exempel hantverksyrken – och jobb med sociala och emotionella moment. Även om en dator blir bättre på att ställa diagnos och utföra en behandling vill vi förmodligen ändå möta människor i vård och omsorg.

De böcker som har satt tonen i debatten lyfter fram förändrad inriktning på skolundervisningen och fortbildning för personal som blir uppsagd. Frågan är hur långt det räcker. En övergång från enkla manuella yrken till komplexa serviceyrken är svår för många. I viss utsträckning går det förstås att träna sig på att hantera människor, men det är också en fråga om läggning. Redan i dag är det så att många av dem som blir långtidsarbetslösa har svårt att samarbeta, möta kunder och liknande.

Trevligt nog har frågan fått lite mer publicitet på sistone. Anders Wijkman, ordförande för Romklubben, dök upp på det första seminariet i min seminarieserie om automation, arbetslöshet och jämlikhet. Han gjorde ett mycket engagerat inlägg och utvecklade sedan det till en artikel i Svenska Dagbladet, kanske något mer alarmistisk än min artikel ovan. Anna-Karin Hatt svarade med att det inte finns något att oroa sig för, vilket jag inte tycker att hon hade någon grund alls för att hävda. Per Ödling, som skrev om detta i Foresantologin Håll gränsen tidigare i år, tillsammans med andra svarade henne och Wijkman fick förstås slutreplik. Väl värt att titta igenom!

18 september 2014 Posted by | Allmänpolitik | Lämna en kommentar

Snabbt bemötande av 12 konstiga punkter från S

Torbjörn Hållö, LO-ekonom, postade för några dagar sedan 10 punkter på Twitter om varför man bör byta regering. Idag såg jag dem, något utbyggda, på Eric Sundströms (Dagens Arena) Facebook. De består av ett rätt skevt urval av statistik, sådär som det kan vara i en valrörelse. Det som framför allt slog mig var hur lätt det är att bemöta allihop. Så då gjorde jag det, direkt på Erics Facebookinlägg. Han tyckte det blev konstigt – begripligt, det blev mycket på kort tid – så jag lägger upp det här. Om Eric vill ta bort det från sitt Facebookinlägg tar jag inte illa upp.

Erics/Torbjörns punkter och mina svar (observera att detta skrevs på 10 minuter, jag googlade inte runt efter exakta siffror på varje sak – den som vill kan gärna göra det, så kan jag uppdatera efterhand):

1. Åtta procent är arbetslösa vilket är 100 000 fler jämfört med januari 2007. Källa: SCB/AKU, säsongsrensat (mätt på exakt samma sätt då och nu)

Svar: Arbetslösheten mätt i procent är nästan precis samma som för åtta år sedan, trots en kris emellan. Redan där helt godkänt. Och tittar man åldersgrupp för åldersgrupp är det förbättringar i princip över hela linjen! Det dåliga utfallet beror delvis på att vi just nu har många unga och många gamla, grupper som alltid ligger lite sämre. Ett ofta bättre mått är sysselsättning (eftersom det utgår från HELA befolkningen, inte bara de som väljer att vara på arbetsmarknaden). Sverige har högre sysselsättning nu än 2006, och ligger högst i EU.

2. Antalet långtidsarbetslösa har nästan tredubblats, ca 70 000 personer har varit arbetslösa mer än 24 månader. Källa: Arbetsförmedlingen

Svar: Det är ju dumt! Beror återigen på vilket mått du väljer. Tittar du på EU-siffror så går gränsen vid 6 mån arbetslöshet: Sverige har, tillsammans med Österrike, EU:s lägsta långtidsarbetslöshet. Första kvartalet i år var det 1,5 procent av arbetskraften i Sverige som sökt jobb i mer än ett halvår. EU-snittet låg på ca 5 procent av arbetskraften.

3. Ungdomsarbetslösheten är högre än i de flesta jämförbara länder. Källa: Eurostat

Svar: Ett fullkomligt värdelöst mått. Ungdomsarbetslösheten ligger lägre i en massa andra länder därför att ungdomarna inte ens försöker få ett jobb, och därmed inte är med i statistiken. Kollar man i stället NEET, d.v.s. hur stor andel av hela gruppen som varken är i jobb, utbildning eller arbetsmarknadsåtgärder, så ligger Sverige i topp 5 i OECD (orkar inte dubbelkolla exakta siffran, vi låg 4:a förra året).

4. 34 000 arbetslösa är undangömda i fas 3. Källa: Arbetsförmedlingen

Svar: Uppenbarligen inte så undangömda, om Arbetsförmedlingen gett er en siffra… Vi vet alla att det var drivor med människor i åtgärder under förra regeringen också, och det kommer med största sannolikhet se likadant ut längre fram. En del människor står väldigt långt från arbetsmarknaden, och varken du eller jag har någon bra medicin mot det.

5. Skolresultaten sjunker snabbare än i något annat land i OECD. Källa: Skolverket, PISA 2012

Svar: Ja, och det är illa! Men värt att påpeka att de elever som testades i princip hela sin skoltid hade gått i det förra skolsystemet, med de gamla läroplanerna, med lärare utbildade på den gamla lärarutbildningen… Man kan anklaga Jan Björklund för att ha reformerat för långsamt, men man kan inte använda PISA-resultaten som en utvärdering av reformer som trädde i kraft året före mätningen.

6. Klyftorna ökar snabbare i Sverige än i något annat land i OECD. Vi har fallit från plats ett till 14. Källa: OECD

Svar: Nej, det är inte klyftorna som avses där, utan hur många som lever på inkomster under en viss andel av medianen. Medianinkomsterna har dragit iväg (dvs det lönar sig bättre att ha en normal arbetsinkomst), samtidigt har den lägsta decilen också fått det bättre, om än inte lika mycket. Tittar man på inkomst-gini (ett samlat fördelningsmått för inkomster) så försämrades det en del under 2000-talet. Närmare bestämt under S regeringstid.

EU:s statistikmyndighet Eurostat redovisar sedan ca 2006 ett i Sverige ouppmärksammat och intressant fördelningspolitiskt mått, nämligen andelen av befolkningen som lever med ”mycket låg materiell standard” (på engelska ”severely materially deprived persons”). Detta definieras som att personen ifråga på minst fyra av nio av följande punkter saknar möjlighet: att möta oförutsedda utgifter, att åka på en veckas semesterresa, att betala skulder (till exempel bostadslån eller hyra), att äta kött, kyckling, eller fisk varannan dag, att ha varmt hemma, att ha tvättmaskin, färg-TV, telefon eller bil. Det har minskat i Sverige från 2,3 % till 1,3 % sedan 2006. EU-snittet 10 %.

7. I år går Sverige går back 91 miljarder kronor. Källa: Ekonomistyrningsverket, prognos offentliga finanserna år 2014 Håller med om att detta är ett problem! Sverige borde ha ett klart högre underskott, med tanke på att vi har så mycket outnyttjade resurser i ekonomin och en närmast enorm nettoförmögenhet. (Sverige har, till skillnad från många andra länder, mycket större offentliga tillgångar än skulder, tillgångar som dessutom växer.) Jag hoppas att regeringen efter valet, oavsett färg, underbalanserar budgeten lite mer.

8. Nuon kostade 97 miljarder kronor att köpa. Källa: SvD Näringsliv

Svar: På dom bara! Nuon är ett typexempel på hur det går när politiker ska leka företagsledare. Det innebär helt oförsvarligt risktagande med medborgarnas gemensamma resurser. Tyvärr har ju M blivit allt mer negativa till att sälja statliga bolag. Möjligen kan man hoppas på FP eller C i de här frågorna. Hade vi haft S-regeringen hade nog staten ägt SAAB nu… The horror, the horror.

9. Sverige tappar i konkurrenskraft. Från 3:a till 10:a på åtta år. Källa: World Economic Forum

Svar: Ett fullkomligt godtyckligt index med lite olika hopvägda faktorer, stort som smått. Håll er till verkliga utfall.

10. Moderaterna lovade i valet 2010 att de skulle bygga 4 100 nya studentbostäder i Stockholm. Det blev 162. Källa: Dagens Industri

¨Svar: Lite oklart på vilket sätt moderaternas bostadsbyggande i Stockholm skulle vara ett skäl att byta regering…

11. Sverige missar 14 av 16 miljömål. Källa: Naturvårdsverket

Svar: Miljömål som alltså inte alls är uppställda för att bemötas under en mandatperiod, utan är mer långsiktiga. Under S tid var det ännu värre, man missade 15 av 16.

12. Skillnaden i inkomst mellan kvinnor och män har ökat stadigt sedan regeringen Reinfeldt tillträdde. Källa: DN-debatt 2014-01-06.

Svar: Mätt i absoluta tal. Fullkomligt nonsens. Hade vi strukit en nolla på alla sedlar hade det blivit mycket mindre… Det intressanta är förstås att titta på hur stort det procentuella gapet är, och det är ungefär samma, aningen mindre. Inte bra, men inte heller som du beskriver det.

Stora kramar från en tankesmedja som gillar forskning och statistik!

12 september 2014 Posted by | Allmänpolitik | Lämna en kommentar

Är Alliansen liberal?

(Uppdaterad 15:30)

Mattias Svensson på Neo konstaterade på Twitter att röstar han på Alliansen är det trots deras valmanifest, inte tack vare det. Finns där några liberaliseringar alls? Jag tycker också att det varit rätt tveksamt med den liberala inriktningen den senaste mandatperioden och tittade därför igenom samtliga förslagspunkter. De jag har räknat som liberaliseringar är sådant som tar bort begränsningar för människor och företag. Alltså det som ibland kallas negativ frihet, inte positiv.

Därmed inte sagt att det bara är färre regler som gör människor friare. Färre brottslingar på gatorna, bättre skola, bättre sjukvård – mycket är ju till för att vi ska få större handlingsfrihet i våra liv. Men de här förslagen har det gemensamt att de utgår ifrån att individer och företag kan vara bättre på att fatta beslut än det offentliga. Ofta blir det ju halvdåligt hur man än gör, men det kan ju bli en aning mindre dåligt. Eller i alla fall halvdåligt på ett sätt som man har valt själv. (Uppdatering/förtydligande: Dessutom kan färre regler göra människor mindre fria. Brottsbalken begränsar oss på en massa sätt, men poängen är förstås att vi ska slippa en massa begränsande brottslighet. Det är upp till läsaren att bedöma om några liberaliseringar i listan leder till minskad frihet totalt.)

Listan blev betydligt längre än vad jag (och rimligen Mattias Svensson) hade trott. Tyngdpunkten ligger på mindre regleringar för byggen. Vissa är gränsfall, som borttagandet av individuella utvecklingsplaner i årskurs 4 och 5. Det ger ökad frihet för den som driver en skola, men ska tas bort när betyg införts från 4:an (vilket förstås är en mer omfattande reglering). Några av punkterna är saker som ska utredas, inte skarpa löften om minskad reglering. Jag har inte räknat med regelförenklingar, som nämns på några ställen, eftersom en administrativt enklare regel inte nödvändigtvis är mindre begränsande.

Nog med intro, här är Alliansens utlovade liberaliseringar (uppdatering: ja, allt är direkta citat. Har lagt till pedagogiska rubriker):

Transporter

1. tillåta en högre vikt på lastbilar

Byggregler

2. mer flexibla bullerregler

3. minskat obligatoriskt krav på detaljplan

4. tidsbegränsade detaljplanebestämmelser om husens utseendemässiga utformning.

5. bygglovsbefria fler åtgärder

6. göra förändringar i kulturmiljökraven och reglerna för arkeologiska undersökningar för att underlätta för byggande.

7. strandskyddet görs mer ändamålsenligt i hela landet i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande och boende i strandlägen, samt för jordbruksnäringarna och för annan näringsverksamhet. Exempelvis bör förutsättningarna för att utöka dispensmöjligheterna vid landsbygdsutveckling i strandnära lägen ses över.

8. utreda ytterligare anpassningar av tillgänglighetskrav och pröva andra lättnader i byggregler för studentbostäder.

9. utreda en egen boendeform för unga med begränsad hyrestid där syftet är att öka utbudet av lägenheter som är överkomliga för unga. På samma sätt som i studentbostäder ska i dessa lägenheter större avsteg från bullerreglerna kunna göras. Ytterligare regelförenklingar i syfte att kunna bygga mindre och mer flexibla lägenheter utreds också.

Företagande

10. sänka kravet på aktiekapital för att sänka trösklarna för att starta aktiebolag

Skola

11. skolor ska kunna ge elever på gymnasiet och högstadiet ett skriftligt ordningsomdöme

12. ta bort obligatoriska individuella utvecklingsplaner i årskurs 4 och 5 när betyg i dessa årskurser införs

Vård och omsorg

13. krav på kommunerna att tillhandahålla valfrihet för äldre, antingen genom upphandling, ramavtal eller LOV.

14. införa en möjlighet till så kallade framtidsfullmakter.

Energi och miljö

15. sänka skatten för egenproducerad förnybar el

Matlandet

16. se över alternativa modeller för livsmedelskontroll i syfte att stärka dialoginslagen och i högre grad undvika förelägganden.

Jakt

17. överväga att införa ett undantag från tillståndsplikten för kameraövervakning av vilt, men med beaktande av integritetsaspekten.

18. se över regelverket för hantering av vapenlicenser i syfte att underlätta för jägare.

Civila samhället

19. en bred översyn i syfte att minska det civila samhällets administrativa börda genom att ta bort onödiga regler som utgör hinder, begränsningar eller minskar friheten för verksamhet inom det civila samhället.

 

02 september 2014 Posted by | Allmänpolitik | 1 kommentar

Hellre frigörande dans än konservatism

Sedan en tid tillbaka är jag återkommande krönikör i tidningen NU, det liberala nyhetsmagasinet. I det senaste numret kom min andra krönika, om att konservatismen är liberalismens ärkefiende och socialismen dess onda tvilling. Läs gärna!

19 augusti 2014 Posted by | Allmänpolitik | Lämna en kommentar