1000 chanser

Du ska ha tusen chanser att utforska och förverkliga dina drömmar

Hjälp mig att hitta nedskärningarna!

Ett vanligt påstående om vård, skola och omsorg är att de drabbas av besparingar. Det skars ned under fyrklöverregeringen på 90-talet, det skars ned av Göran Persson i budgetsaneringen, det skärs ned av alliansregeringen. Fortsätter det så här har vi väl snart ingenting kvar!

Det har väl förekommit enskilda år att någon utgift har minskat. Men hur jag än letar kan jag inte hitta några väsentliga nedskärningar. Om något så har utgifterna för vård, skola och omsorg ökat de senaste åren. Enligt OECD:s Education at a Glance 2012 så var Sveriges offentliga utgifter för utbildning som andel av BNP 1995: 7,1%, 2000: 7,2%, 2005:6,9% och 2009:7,3%. En viss dipp i mitten av 00-talet, sedan tillbaks med råge igen. Här saknas i och för sig en siffra från före 90-talskrisen, kanske låg vi fantastiskt mycket högre då? Nej, enligt den här SCB-tabellen var det tvärtom en radikal uppgång mitt under krisen, och budgetsaneringen efteråt tog bara bort en liten del av uppgången. 

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten visar motsvarande utveckling, enligt Socialstyrelsen (sid 185). För båda är andelen av BNP högre än någonsin just nu. (Jag har kollat sjukvården längre tillbaks i tiden också via OECD, då finns det högre siffror i början på 80-talet. Men då ingick långvården, som senare blev äldreomsorg och numera ingår i socialtjänsten.)

OECD-tabellerna ger också möjlighet att jämföra med andra rika länder, och även där ligger Sverige högt, bland de högsta i världen för både vård och skola.

Kanske är det någon siffra jag inte tänker på? Något annat sätt att mäta som är bättre? Jag tar tacksamt emot tips, men betraktar tills vidare nedskärningarna i vård, skola och omsorg som en myt.

Annonser

15 januari 2013 Posted by | Allmänpolitik | 3 kommentarer

Asylrätt och pyramidspel

Har en debattartikel på Dagens Samhälles debattsajt i dag. Går i princip ut på att det inte är ”generös flyktingpolitik” att Sverige låter folk få asyl. Asyl är en mänsklig rättighet, att säga att det är generöst är som att säga att det är generöst att vi ordnar skola åt alla barn. Och att säga att vi behöver ett tillfälligt stopp när det kommer många är som att säga att vi borde låta en del barn bli utan skola när det blir stora årskullar. Sedan går det bra att debattera hur insatserna ska se ut för dem som får asyl. Men då ska man inte stirra sig blind på kostnader, det kan vara värt att satsa på rätt insatser, ska man spara ska man spara på rätt saker.

Sedan måste jag väl gnälla lite på Cervenka igen, även om jag är rädd att det blir en vana. I dag delar diverse vänner hans krönika där han kallar världsekonomin för ett pyramidspel, baserat på en rapport från BCG (som jag för all del inte har läst). Det är fel, och sätter fingret på hur han flera gånger har missuppfattat (medvetet?) hur bankerna ”skapar” pengar.

Om jag sätter in 100 000 kronor på banken, banken lånar ut dem till dig, du renoverar lägenheten, byggfirman sätter in pengarna på banken, banken lånar ut dem till din kompis som köper en bil, bilsäljaren sätter in pengarna på banken, banken lånar ut pengarna till etc… så tycker jag, byggfirman och bilsäljaren att vi äger 100 000 kr var, plötsligt har de 100 000 kronorna blivit 300 000. Mystiskt? Nej, samtidigt har ju du och din kompis sammanlagt 200 000 kronor i skulder. Summan av tillgångar och skulder blir fortfarande 100 000 kr.

I ett pyramidspel ljuger den som sköter spelet och påstår att det finns eller kommer att finnas en massa pengar som inte motsvarar någon skuld någon annanstans. Fuskaren tar in en massa investeringar, hävdar att tillgångarna växer jättefint och köper champagne hela dagarna. Om någon enstaka vill ta ut sina pengar så går allt bra, man tar av de andras insatta pengar. Den dagen många vill ha sina pengar kollapsar det.

Skillnaden är som natt och dag och Cervenka matar sin publik med dumheter. Därmed inte sagt att allt är frid och fröjd med dagens höga belåning. Ibland måste skulder skrivas ner eller skrivas av, t.ex. vid konkurs. Då är inte längre tillgångar och skulder lika stora. Bankerna måste enligt lag ha vissa marginaler för att tåla det, men vid en stor konjunkturnedgång kan det bli rejäla problem. Så den höga belåningen leder till en risk  att pengarna inte finns när du vill ta ut dem från banken. Vi kanske borde minska den risken. Ett pyramidspel kommer garanterat kollapsa, och ska över huvud taget inte tillåtas.

07 januari 2013 Posted by | Allmänpolitik | 3 kommentarer